dumpats.blogg.se

Ett sätt för mig att ventilera och försöka komma över vad jag trodde var mitt livs stora kärlek/ tjej, 31 år, Stockholm

Dumpad... Sanningen smärtar

Kategori: Allmänt

"Livet leker och allt är jättebra" var vad X sa när R frågade. 

Var det så skönt att bli av med mig? Är jag så hemsk?

Enligt R lever X i någon slags förnekelse. R tror inte alls att X mår speciellt bra, men jag vet inte vad jag ska tro. Det gorde så ont att höra att han sagt så. Som om han bara väntade på att bli av med mig så att livet kunde bli bra igen. Jag känner mig ganska så värdelös faktiskt.

Jag var hemma hos R och hans sambo igår på middag. Det var riktigt trevligt och även om vi mest pratade om X så var det ganska skönt. Jag fick vräka ur mig alla tankar om honom och de lyssnade. Helst hade jag velat att de sa att allt kommer att ordna sig och att X säkert snart tar sitt förnuft till fånga, men det gjorde de inte. Istället peppade de mig att gå vidare och försökte få mig att inse att detta är bäst för mig. Jag behöver antagligen höra just sånt men jag vill inte. Vill inte, vill inte, vill inte.... Jag vill bara att X ändrar sig och kommer tillbaka, även om han är en stor idiot som aldrig behandlade mig speciellt bra. Jag älskar honom ändå...

Kvällen slutade i varje fall inte riktigt enligt planen. Mitt gamla ragg, från tiden när X och jag bara dejtade men hade ett uppehål då X inte kunde bestämma sig för om han ville ha ett förhållande, hörde av sig.
Jag minns så väl att jag tänkte att fan va synd att jag inte kommer att få ha sex med honom något mer, han som var så bra i sängen, när X slutligen bestämt sig för att det skulle vara vi. 
Inatt fick jag det!! Men det var inte något speciellt. Det var mest bara ett sätt för mig att få ur mig frustrationer och slippa tänka på att X var den sista jag hade sex med. Nu är det inte så längre..
Men jag gör det gärna igen. Med mindre alkohol i kroppen och ett gladare sinne tror jag det kan bli riktigt jäkla bra.
Det bästa av allt var dock att jag fick somna i någons armar igen. Han höll om mig hela natten och jag kände mig äntligen trygg igen. Fast jag känner ingenting för honom, inget mer än sexuell attraktion. Han är nog inte riktigt "boyfriend-material". Men den som lever får se...
Kommentera inlägget här: